Örtagårdens Vidar G1004-1616
|
Född 05-04-2016
|
Vidar är född hos oss, efter Mandel och Svante, och är registrerad med vårt gamla namn Örtagårdens. Främsta anledningen till att han blev kvar var min ambition att hoppträna honom, plus att han dessutom var så söt, och lika mysig som sin fader om än något mer lättskrämd. Vidar sitter liksom Svante gärna länge och blir klappad, och han är visserligen inte förtjust i att bli upplyft, men så fort han väl är uppe i famnen håller han sig lugn igen. Främst själva lyftet är obehagligt.
När Vidar var liten och kullen började bli redo att flytta hemifrån, 8-9 veckor någonting, måste syskonen ha bråkat en del, och det slutade med att Vidar än idag har ett litet jack i toppen av ena örat. Han hade alltid verkat vara lägst i rang, och efter den händelsen fick han flytta ut till en egen bur medan resten av syskonen höll sams och blev kvar tillsammans ett par veckor till.
Kullen föddes på våren 2016, och jag gick just då första året på Järna Naturbruksgymnasium. Skolan drivs av Nibblestiftelsen, som också driver bland annat Kulturhuset i Ytterjärna, Vidar vårdcentral och sjukhuset Vidarkliniken. Vidar är ett gammalt namn, som finns skrivet redan på vikingatidens runstenar. Vidar är även namnet på en av Odens söner i den fornnordiska mytologin, och är en av asarna som överlever världarnas undergång Ragnarök. Att jag dels är intresserad av historia, vikinga- och medeltid, och dels gick på och bodde på ett gymnasium precis intill Vidarkliniken, gjorde att jag slutligen valde namnet Vidar till min lilla kille. Från början var tanken att alla ungarna skulle få vikingatida namn, men när sedan alla andra ungar skulle säljas till Uddby gård lät vi dem bestämma namn istället, så alla utom Vidar och en av bröderna fick namn efter planeterna.
Vidar har hopptränat lite under sommaren 2016, och sedan dess har vi gått tillbaka till enbart promenader under en period. Jag skulle tro att han kan bli en riktigt duktig hoppkanin på hemmaplan, bara han får rätt träning, men han har förmodligen inte psyket för att tävla - avvaktande inför nya saker, lätt skrämd av plötsliga ljud, och väldigt revirmarkerande. Det räcker med att en annan hane gått förbi buren, så är det kissfläckar utanför alla områden med galler på Vidars bur... Min förhoppning om att han skulle bli Lyras partner kommer kanske inte heller bli verklighet, de två är alldeles för lika på vissa sätt, och skulle förmodligen förstärka varandras negativa sidor mer än de positiva. (Detta kan ju ändras, förstås. När vi förändrar vår träning kanske helt nya sidor av både Vidar och Lyra dyker upp, som förändrar den åsikten.) Men han är en himla underbar kanin, vilket gör att jag gärna vill att han ska få gå i avel. Vidar är släkt med alla våra andra gotlandskaniner; mamma Mandel, pappa Svante, moster Lilja, syster Gnista (som bara är kvar, men egentligen såld), och systerdotters son Sivert. Därav funderar jag nu på att, eventuellt, kanske kanske om rätt hem dyker upp, sälja Vidar vidare till annan genbank, där han får vara avelshane. Kanske! Fast det tar emot... Vidar är trots allt den av gottisarna jag har starkast relation till, så jag avvaktar med beslut om att sälja eller inte. (Varför ens nämna det här, då? Jo, något måste jag ju skriva om det, när vi redan skickat in annons till föreningens medlemstidning.)
När Vidar var liten och kullen började bli redo att flytta hemifrån, 8-9 veckor någonting, måste syskonen ha bråkat en del, och det slutade med att Vidar än idag har ett litet jack i toppen av ena örat. Han hade alltid verkat vara lägst i rang, och efter den händelsen fick han flytta ut till en egen bur medan resten av syskonen höll sams och blev kvar tillsammans ett par veckor till.
Kullen föddes på våren 2016, och jag gick just då första året på Järna Naturbruksgymnasium. Skolan drivs av Nibblestiftelsen, som också driver bland annat Kulturhuset i Ytterjärna, Vidar vårdcentral och sjukhuset Vidarkliniken. Vidar är ett gammalt namn, som finns skrivet redan på vikingatidens runstenar. Vidar är även namnet på en av Odens söner i den fornnordiska mytologin, och är en av asarna som överlever världarnas undergång Ragnarök. Att jag dels är intresserad av historia, vikinga- och medeltid, och dels gick på och bodde på ett gymnasium precis intill Vidarkliniken, gjorde att jag slutligen valde namnet Vidar till min lilla kille. Från början var tanken att alla ungarna skulle få vikingatida namn, men när sedan alla andra ungar skulle säljas till Uddby gård lät vi dem bestämma namn istället, så alla utom Vidar och en av bröderna fick namn efter planeterna.
Vidar har hopptränat lite under sommaren 2016, och sedan dess har vi gått tillbaka till enbart promenader under en period. Jag skulle tro att han kan bli en riktigt duktig hoppkanin på hemmaplan, bara han får rätt träning, men han har förmodligen inte psyket för att tävla - avvaktande inför nya saker, lätt skrämd av plötsliga ljud, och väldigt revirmarkerande. Det räcker med att en annan hane gått förbi buren, så är det kissfläckar utanför alla områden med galler på Vidars bur... Min förhoppning om att han skulle bli Lyras partner kommer kanske inte heller bli verklighet, de två är alldeles för lika på vissa sätt, och skulle förmodligen förstärka varandras negativa sidor mer än de positiva. (Detta kan ju ändras, förstås. När vi förändrar vår träning kanske helt nya sidor av både Vidar och Lyra dyker upp, som förändrar den åsikten.) Men han är en himla underbar kanin, vilket gör att jag gärna vill att han ska få gå i avel. Vidar är släkt med alla våra andra gotlandskaniner; mamma Mandel, pappa Svante, moster Lilja, syster Gnista (som bara är kvar, men egentligen såld), och systerdotters son Sivert. Därav funderar jag nu på att, eventuellt, kanske kanske om rätt hem dyker upp, sälja Vidar vidare till annan genbank, där han får vara avelshane. Kanske! Fast det tar emot... Vidar är trots allt den av gottisarna jag har starkast relation till, så jag avvaktar med beslut om att sälja eller inte. (Varför ens nämna det här, då? Jo, något måste jag ju skriva om det, när vi redan skickat in annons till föreningens medlemstidning.)
Kön: Hane
Ras: Gotlandskanin
Genbanksnummer: G1004-1616
Färg: Svart/vit japantecknad (genetiskt sett svart/vit zobeljapan, eller vad det nu kan tänkas heta)
Färgkod: amam bj_ C_ D_ gg
Far: Edens Svante G304-1313
Mor: Gullbodas Mandel G824-1311
Kull: Planetkullen
Inavelskoefficient: 3,6%
Genomsnittligt släktskap (2018): 4,1%
Ras: Gotlandskanin
Genbanksnummer: G1004-1616
Färg: Svart/vit japantecknad (genetiskt sett svart/vit zobeljapan, eller vad det nu kan tänkas heta)
Färgkod: amam bj_ C_ D_ gg
Far: Edens Svante G304-1313
Mor: Gullbodas Mandel G824-1311
Kull: Planetkullen
Inavelskoefficient: 3,6%
Genomsnittligt släktskap (2018): 4,1%
Avkommor med genbanksintyg:
Inga än så länge.
Härstamning:
Se föräldradjuren.
Komplett härstamning finns hos föreningen Gotlandskaninen. |
|